systerevelina

Det belv lussekattebak tillsammans med Cia och Jossan i söndags. Blev de absolut godaste lussekatterna jag har ätit i hela mitt liv. Kan inte fatta hur vi fick dem så mjuka. Jag var inte direkt inblandad i själva baket så jag ska inte ta åt mig äran.



G kom igår och så hämtade vi mina julsaker som stod på hans vind. Jag började få lite abstinens efter jul så jag kände att det till och med var dags att sätta upp sakerna. Kanske lite tidigt men jag kunde inte motstå frestelsen. Så nu sitter de julgardiner i alla fönstren tillsammans med adventsljusstakar. Får väl inte den rätta stämmningen kanske pga att regnet står som spö i becken. Jag har ju gått mot mina egna normer genom att skaffa mig en plastgran. Jag är uppvuxen med riktig gran och de tar emot att släpa in en ful plastsak som inte ens luktar gran. Men jag kommer älska de den dagen då det är dags att släpa ut granfan. Bara att bära ner den i källaren. Har förbannat mig själv i många år då det är dags att släpa ut granen.... barr överallt, hittar dem ända fram till midsommar. Synd att de inte är lika kul att släpa ut den som att klä den. Mamma har iaf köpt en plastgran till mig. Katten kommer antagligen mörda den redan den första timman.

Igår efter pyntandet kom Cia och så bakade vi julgodis. Oooooh så gott de blev. Tror inte att de kommer räcka fram till jul direkt. Får nog baka i ett par omgångar till. 


Hämtade mina skor igår.... ja vad ska man säga....s vinsnygga, men jag vill säga att det är omöjligt att gå normalt i dem. Får väl preppa med Ipren innan så att det iaf inte gör så satans ont i fötterna. Men vill man vara fin får man lida pin.

Hittade en sån fruktansvärt ful bild på katten. Den är tagen under mitt tentaplugg där hon envisades med att sitta på mina papper.



 

Nu är sluttentan gjord och jag tror att de kan ha gått bra men man vet ju aldrig. Jag är ju inte en parson som direkt tror på Gud men jag tror på änglar. Jag tror att de finns någon eller några som vakar över mig. I fredags kom ännu, vad jag ser som ett tecken. Dagen innan en tenta är de ju aödrig lätt att plugga, men jag valde slumpvis att kolla på två sjukdomar, ulcerös colit och kol. Gissa vilka som kom på tentan? Jo just de två... Är övertygad om att änglarna hade ett finger med i spelet. Är ju inte första gången de gör sig påminnda.
Efter tentan var man som vanligt helt slut.... blev ingen tentafest direkt. Cia, Anna och jag bäddade ner oss i min soffa tillsammans med thai- mat och godis och en film. Helt perfekt. 

I lördags hittade jag mina gamla dagböcker från 1999. Jag både skrattade och grät. Det var innan och under tiden jag var tillsammans med Joel. Jösses vad naiv man var på den tiden. Men så galet skoj vi hade o satans vad kär jag var. Man kommer väl aldrig glömma den första riktigt kärleken. Hittade ett stort hån mot mig själv. Jag hade tydligen bestämt att jag skulle bli mamma innan jag var 22... blev inte riktigt så kan man säga. Helt galet att de är 10 år sedan redan. Kändes som de var igår. Man kommer ihåg en massa små detlager och bara ler.   

Nu till de stora. Jag har fått jobb på avdelning 20, men start i februari. Hur gött som helst. Inte alla som får ett jobb de verkligen vill ha.

Sen i januari kommer min nya sambo.... Poppins. Ska bli hur kul som helst. De kommer bli en massa god mat och en massa vin.... Eller hur Poppins?

Jag har nu beställt examenskläderna. Blev en svart klänning tillsammans med ett par svinsnygga skor. Men frågan är bara om jag kan gå i dom eftersom klacken är 11 jävla centimeter. Kan jag bara ta mig ner för trappan i aulan utan att slå ihjäl mig eller stå upp så länge så jag kan ta emot broschen så är jag nöjd.

Nu är näst sista dagen ppå avd 20 gjord och jag funderar på att aldrig gå därifrån. Trivs verkligen där. Vill inte därifrån. Hade slutbedömning igår.... Min handledare sa att jag kunde börja jobba där im. Hon ville gärna ha mig som kollega. Hade inte väntat mig en sån bra utvärdering. Visst har mycket fallit på plats, men jag trodde kanske inte att de var så mycket. Hade iaf majoriteten "mycket god utvecklad förmåga" Hur mycket växte inte jag då? Minst 2 meter. Var nära på att börja gråta ett antal gånger. Hade med mig kaka idag när jag skulle presentera min uppsats. Var ganska många där, men vet inte om de kanske var för fikats skull kanske?

Kanske låter ego att skriva detta, men ibland måste man de och man mår bra av de... Prova de. Det är lite som Tina Törner sa att ibland måste man säga till sig själv att man är bra och det är just de jag gör nu.

Idag har jag spenderat min dag på CAPD- mottagningen. Var väl inte lika rockigt som att gå på avdelningen kanske men nyttigt att se hur de går till med pås- dialys. Sån smart grej egentligen. Att åka på hemo- dialys tre dagar i veckan á fem timmar styck, tar ju en hel del tid. Men påsdialys kan man sköta själv hemma. Man tar en påse med en glukoslösning så tappar man in den via en kateter in i bukhålan.... där får den då ligga ett antal timmar. Under den tiden så drar glukosen åt sig slaggprodukter samt att den drar ut vätska ur kroppen. Sen är de bara att tappar ur den och tappa i ny. Under den tiden kan man gå omkring med ca 2 liter glukos i buken. Hur smart som helst.

Är så galet roligt på avdelning 20. Skulle verkligen kunna tänka mig att jobba där. Alla i personalen är underbara och de bästa är att de börjar se mig som en i gänget. Har en massa spännande patienter... min handledare har släppt mig så nu så de enda hon gör är att kontrollerna läkemedlen. Njurpatienter är kända för att vara satans svårstuckna. Det är verkligen en utmaning att både ta prover och sätta pvk. Men än så länge så har jag inte misslyckats, men däremot har jag valt att inte ens försöka. Finns de ett bra kärl så vill jag inte pajja de bara för att jag ska få försöka. Det är väldigt bra för självförtroendet att lyckas sticka en njurpatient. Jag har insett nu under tiden att jag har nålskräck. De går bra om de är jag som håller i nålen, men jag kan inte titta om de är ngn annan som sticker. Då susar de bra i skallen. Höll på att svimma när jag skulle ta vaccinet.

Har äntligen haft min efterlängtade Lidköpingshelg. Var ju tvungen att åka hem o fira att jag har klarat onkologin, dokumentationen och geriatriken. Mamma o pappa kom och hämtade mig och katten på torsdagen. Väl hemma så fick jag äta mitt efterlängtade Läckögrillen. Finns inga som kan grilla en krov som dom *love it*. Fredagen bestod av mamma och Evelina- tid. Vi var och handlade och sen en sväng till Kristinedal för att handla tyg till mammas julgransmatta- projekt. Sen var de bara att fara hem för att göra sig iordning inför kvällen med Anna och Helene på Krog & co. Satt hemma hos Helene och bara pratade en massa skit och de kändes som jag var 23 igen. Drach tydligen ngn rävgift för satan vad illa jag mådde. De var verkligen länge sedan jag mådde så illa, men de botade Helene med Resorb. Sen iväg till Krog & co för att se Uno Svenningsson. Han underhöll mig i ca 30 sekunder, sen orkade jag inte lyssna mer. På lördagen var de dags igen för mig och den lilla fasaden att gå ut. Denna gången tillsammans med Anna eftersom världens bästa Helene jobbade. Satt hemma och drack samma rävgift, men denna gången gick de bättre. Träffade en massa gamla polare ute och de var sjuuukt roligt. Ngn hade dock släppt stinkbomber på Harrys så de luktade bajs överallt. Idiotdansade hela kvällen. Somnade sen hemma på Annas soffa som vanligt med mobilen i handen. Dagen efter hittade jag en massa skumma sms i telefonen, men som iaf kommer att få mig att le ett bra tag framöver. JAG ÄR OEMOTSTÅNDLIG!

Nu är de snart dags att dra sig tillbaka mot K-stad. Inser nu mer och mer att jag vill flytta hem igen. Saknar alla så satans mycket.